Själva pannan, Calmar V65. Bakom den feta isoleringen döljer sig 40 mm rör, en dimension som använts i hela installationen. De smala kopparrören är till- och frånflöde av nödkylningen och man ser också sladden från givaren i primärkretsen till ventilen som öppnar om pannan överhettas. Sladden ner till höger är ström-matningen till pelletsbrännaren.

Vänstra delen av pannan. Panntemperatur, drifttermostat och Till/Från-strömbrytare på pannan. Drifttermostaten skall stå på 90 grader. Om denna panntemperatur överskrids så slår pannfläkten av. När man eldar upp pannan slår strömbrytaren på Start men kan slås över i drift så fort som panntemperaturen överskrider gränstemperatur för fläktstopp, se nedan.

Högra delen av pannan. Omkopplaren mellan pellets och ved är ett tillägg som elis gjort, eftersom brännaren egen fläkt skall gå och inte pannfläkten vid pelletseldning. Laddtermostaten styr av- och påslag av Laddomat 21:an. Pannfläktsstyrningen (delvis utanför bild) styr när pannfläkten skall slå av när pannan slår i läge Drift.

Laddomat 21:a i arbete. Den är satt i läge 3 och det är precis att den hinner skyffla undan producerad värme. Läs mer om detta i inkörningsdelen. Den automatiska avluftaren i högra bilden sitter högt upp mellan panna och ackumulatortankar och gör NYTTA!

Pelletsbrännaren Iwabo 30 kW med 60 mm distansfäste i pannan, vedplugg och gejdrar för att enkelt kunna föra in och ut brännaren. Distansfäste krävdes för att inte brännaren skulle komma för nära vänster pannvägg. Det tränade ögat kan också se nippeln för högtryckt luft som man kan använda för att blåsa ur brännaren automatiskt under eldning samt efter nedeldning. Kräver dock en magnetventil som säljs dyrt, och som jag inte har installerat.

Mafa Mini med extra påbyggad för pelletsförvarningen. Jag har satt på ett förhöjningsstativ för att kunna få rätt vinkel på matningsröret pga det korta avståndet mellan brännare och förvaring.

Styrningslåda till pelletsbrännaren. Den högra sladden går till pelletsbrännaren och den vänstra är temperatursensorn. Sensorn sitter i mitten på en av ackumulatortankarna och styr av- och påslag av pelletsbrännaren vid drift.

Rökgastermometer och anslutning till skorstenen. Här används skorstensschaktet genom vägg för att också ta in förbränningsluften...

...och här kommer skorstenen ut. I och med T-rörskonstruktionen kan skorsten sotas nerifrån. Detta innebär i sin tur att inget personskydd behöver byggas vid skorstenens överdel. Skorstenen är av märket Landyvent och var enkel att montera själv.

De två bilderna ovan visar dels anslutningen till kulverten och blandningsventilen, Laddomat 10 som blandar kulvertvattnet till 75 grader. Av praktiska installationsskäl går varmvattnet i den blåmarkerade delen av kulverten.

känner att den får varmt vatten, då pumpen slås av.

När temperaturen i huvudtanken överstiger inställd temperatur (rekommendationen är 60 grader) släcks lampan och pumpen startar om slavtanken är tom. När pumpen körs tänds den högra lampan (bilden upp till höger).

Eftersom huvudtankarna i pannrummet är isolerade med minst 40 cm isolering så blev det lite långt med instickstermometrar. Jag gjorde i stället en panel för termometrarna för vänster och höger tank, samt topp- och bottentemperatur. Här är termometrarna efter det att tankarna laddats fulla. Svårt att proppa i mer  värme här...

Och så det här med enkelhet i hanteringen av veden. Rullbanan utanför pannrummet är försedd med en enkel excenterlyft för att kunna lyfta och sänka rullbanan i avlastat läge (annars går inte dörren att öppna). De färdiga vedpallarna ställs på rullbanan utanför pannrummet...

...och rullas in i pannrummet. Det finns plats för två pallar på rullbanan inne i pannrummet. En pall kan således stå på sluttorkning medan den andra förbrukas.

En liten el-detalj. Jag har samlat alla elförbrukare för värmesystemet, dvs. fläktar och samtliga pumpar både i pannrum, magasin och boningshus, under samma el-grupp. De kalla vinterdagar då elbolaget fixar ett längre elavbrott kan jag koppla på ett eget elkraftverk på denna handske och således både elda och försörja husen med värme alldeles oavsett om jag har extern elförsörjning. Dessa längre elavbrott händer i alla fall gånger varje år efter någon vinterstorm. Någon UPS för nereldning förefaller inte behövas eftersom elden dör i pannan om strömmen går.

Ja, varmt och gott blir det. Här är en närbild på det nedre förbränningsutrymmet där sekundärluften sätts till och fixar det sista i förgasningen. Notera de snygga skruvarna.

Det skall inte bara vara enkelt att få in veden i pannan, utan askan som blir kvar måste ju ut på något sätt också. Här är några bilder på ett cyklonfilter. Förhoppningsvis slipper dammsugaren det mesta av dammet. Det blir under alla omständigheter mindre damm i själva dammsugaren än om man har vanlig grovavskiljare.

Pannrummet är också försett med ett snabbvärmesystem, primärt för invärtes uppvärmning, med ett basalt men kärnfullt sortiment. I värsta fall går det ju också att använda om pannan av någon anledning skulle vara svårtänd. Tillsammans med den lilla stereoanläggningen, som också finns installerad så är ju allt riggat för pannrumsnördparty...

OK, vad tänder man med då? Ja, det är absolut inga problem att tända upp pannan på det vanliga sättet, dvs man lägger in 3 vedklabbar, därefter späntved, fluffat tidningspapper och ytterligare några klabbar och tända på det hela. Pannfläkten gör sitt jobb och pannan har aldrig missat att tända på detta sätt.

Om man inte tycker det är kul att hålla på att spänta och ha sig finns det ett alternativ. Jag fick ett tips från en scout att tända med "scoutfjuttar" istället. Scoutfjuttar recept: riv eller klipp 4-8 blad tjockt från en tidning, rulla och bind ihop, doppa två gånger i paraffin/stearin, klart.

Denna tändmetod är dock inget jag har fortsatt med. Det går lätt att tända med bara späntved och papper.

Jag her lite grann i efterhand lagt in en Tigex motdragslucka för att stabilisera draget i anläggningen. Den är placerad utomhus och längst ned på skorstenen. Eftersom pannan är dimensionerad mot ett viss undertryck i skorstenen kan det vara idé se till att man håller detta undertryck också i praktisk drift. När pannan, och skorstenen, har kommit upp i arbetstemperatur är lucka i arbete hela tiden för att balansera undertrycket. Detta innebär i sin tur att luftflödet i tuberna, där värmeutbytet sker, hålls konstant. Inte för att temperaturen efter tuber har varit något problem tidigare, men nu landar jag typiskt kring 150-160 grader i stället för 180-210 som jag låg på tidigare.