Första eldningen

Fylla och tända: Har aldrig tänt i en panna tidigare i mitt liv och inbillade mig att det säkert skulle gå åt flera tändsticksaskar innan man fick fyr på pannan. Kollade i manualen för pannan. Jaha, först tre större vedträn, sedan späntved, sedan papper, sedan ytterligare vedträn och papper. Tände på och det tog sig direkt, jamen helt underbart! Direktspjället funkar perfekt, ingen rök in i pannrummet. Jaha, bara att vänta då och se vad som händer.
Inställningar i övrigt: Laddomat 21:an med 72 graders termostat inmonterad. Läste i någon manual att det var bra i inkörningsläge med 72 graders men att 78 graders var att föredra. Panntermostaten på 90 grader som rekommenderats och laddtermostaten på 60 grader, också som rekommendation

Resultat: TOTAL KATASTROF!! Man skulle ju också kunna uttrycka det som: Alla säkerhetssystem testade!! Ja, pannan värmde upp som den skulle och allt såg bra ut. Sotluckan läckte lite grann men det berodde på att en vingmutter inte var dragen. När tändladdningen hade skapat glödbädd laddade jag pannan full med ved: här skulle eldas. Bara några minuter efteråt stannar pannfläkten...temperaturen bara stiger och stiger, vad i hela friden är detta. Jaha, nu löser nödkylen ut också. Vattnet sprutar ut i golvbrunnen. Bra att det funkar, men vad tusan är det som händer? Efter ca 10 minuters totalt hjärninfarkt börjar huvudet sakta fungera igen. Mina misstankar går rätt snabbt mot Laddomat 21:an (som jag köpte lätt begagnad). Lossar på stora pluggen till motorn. Mycket riktigt, pumpen står still, har fastnat. Hjälper den igång med skruvmejseln... sakta men säkert sjunker temperaturen i pannan...nödkylen slutar att spruta vatten i golvbrunnen...pannfläkten går igång igen. Häpp, nu funkar allt som det skall igen. Men jisses vad luft det är i vattnet, den stackars Laddomat 21:an låter som en tvättmaskin, den automatiska avluftaren gör sitt jobb. Så småningom eldar pannan ur och jag går och lägger mig. Nästa morgon går jag upp och kollar läget. Laddomaten går fortfarade. Når inte upp till mycket över 80 grader i ackumulatortopp vilket är en besvikelse, men det beror troligtvis på att jag har 72 graders termostat i Laddomaten.

Åtgärder efter första försöket: Höjer laddtermostaten till 70 grader så att laddomaten stannar tidigare.

Övriga observationer: Kulvertstyrningen fungerade perfekt, prioriterade boninghuset och transporterade varmvatten så fort ackumulatortoppen översteg 60 grader. När slavtanken var fulladdad stannade kulverten och laddningen fortsatte i huvudtankarna.

Andra eldningen

Efter 4 dagar var det dags att tända igen. Denna gång funkade Laddomat 21:an som avsett från början. En bit in i huvudeldningen slår plötsligt pannfläkten av igen. Är det någon som har sett en frustande Calmarpanna någongång? Jag har! När fläkten slog av (eftersom panntemperaturen gick över 90 grader) blev det något slags retureffekt i skorstenen, förmodligen för den inte blivit tillräckligt varm än. Resultat: två askbruna plymer av rök frustar ur pannluckan, hade det varit en animerad Disneyfilm hade väl pannan fått horn och dansat iväg på någon slags glödande trappa, sjungandes Lordi. Nåväl, när Laddomaten skyfflat undan värmen från pannan startade pannfläkten snällt igen och processen förflöt något sånär normalt. Pannan stannade dock fler gånger under denna eldning. Orsak: Laddomaten låter fortfarande som en större tvättmaskin, med massor av luft i vattnet, och hinner därför inte undan med värmen från pannan.

Tredje eldningen

Bestämmer mig för att byta från 72 graders termostat i Laddomat 21:an till 78 graders. Dags att se hur mycket värme det går att trycka in i ackumulatortankarna. Jag tycker också att 60 grader i ackumulatortankarna när de är tomma är lite väl mycket. Att det blir just 60 grader beror på att jag har satt kulvertstyrningens 3 termostater på 60 grader. Beslutar mig för att sänka dem till 50 grader. Detta borde räcka både för varmvattenberedning och värmeproduktion eftersom jag har golvvärme i större delen av boningshuset (som kräver läge tilltemperatur på värmen).

Resultat: Denna gång är det något mindre luft i vattnet och pannfläkten stannar endast ett par gånger. Denna gång slipper jag "panna med horn".

Övriga observationer: Jag skapar glödbädd med ca 5 vedklabbar, sedan proppar jag pannan full. Tankarna är dock fortfarande inte fulla. Lägger i 5-6 vedträn till. Detta var nog 2-3 trän för mycket. När jag tittar till pannan efter andra ilägget så står pannfläkten still, och jag har 2 halvbrunna trän kvar i pannan, tillvattnet till laddomaten från tankarna är 95 grader d.v.s. tankarna är tokfulla! OK, pannan får glöda ut och morgonen därpå står panna och laddomat still och tankarna är helt fulla (98 i topp och obetydligt mindre i botten).

Fjärde eldningen

Den tredje eldningen räckte för 8 dagars varmvattenberedning (september har ju varit så varmt så ingen annan värme behövts). Nu stod dock alla tankar på 50 grader i tanktopp, så det var dags att börja elda igen.

Observationer: Till denna eldning hade jag skaffat en rökgastermometer. Jag kan nu skriva under att Calmarpannan är "vass". Under en kort stund av denna eldning lyckades jag trycka upp rökgastemperaturen i 200 grader (och då fanns det glöd i hela eldstaden). Ett snitt mellan 175 och 180 grader verkar pannan landa på med fullt primärspjäll. Åtgång för att få ackumulatortankarna fulla från 50 grader: glödbäddseld + tvärfull panna + ytterligare 6 vedträn. Pannan hann nästan brinna ut, men den kunde inte ladda ur den sista värmen eftersom tankarna blev helt fulla. Vid denna eldning stannade fläkten en gång eftersom panntemperaturen översteg 90 grader vid ett tillfälle. Vid detta tillfälle hörde jag att det var mycket luft som samlat på sig i Laddomaten igen.

Önskan: Tänk om det fanns ett termometersystem så man kunde se var skiktgränsen mellan kallt och varmt vatten ligger. Med en termometer uppe och en nere är man ju i princip blind när man har bra skiktning vid laddningen av tankarna. Hade man ett system där man kunde se en %-sats kunde man kanske bättre bedöma hur mycket man skall lägga i. Men detta får väl lösa sig med erfarenhet i stället för något tekniskt system.

Femte eldningen - nu funkar det!

Den femte eldningen var en helt fulländad upplevelse, ja en pannrummens motsvarighet till Verdis Requiem. Från den smekande inledande tändningen, det sakta sprakandet i startelden, Laddomat 21:ans spinnande, tyst och nu inte alls tvättmaskinslik, den totala gudsfruktan när panntermostaten närmar sig 90 grader men vänder just som man tänker: nu dör den, pannan vibrerar, crescendo, rökgas i 200, nu ser jag ljuset, ja himmelen öppnar sig, ackumulatortankarna närmar sig fulladdning, pannan stillar sig, brinner ut, förbrunnen ved, förbrunnen tid, värme, lycka, frid.

Därmed är provserien avslutad och vi övergår till inkörning av pellets.

Fotnot 200805: Jag har växlat tillbaka till en 72-graders termostat i Laddomat 21:an. Visserligen tappar jag ett par laddgrader i ackumulatortanken, men eldningsprocessen blir mycket mer stabil. Dessutom så värms vattnet i två steg, först upp till drygt 72 grader och sedan ett varv till (då vattnet passerar rätt igenom laddomaten) så att laddtemperaturen landar på 92-95 grader i ackumulatortankarna. Genom att gå tillbaka till 72-graders får jag inga tjuvstopp i pannan mitt i eldcykeln.